Framsidan

Den 1 september flyttar vi till Kungstorget 11, högst upp.

Vi hoppas att det blir några soliga dagar i höst så vi kan få bjuda er på något kallt att dricka på vår terass.

Visa större karta

Under 2010 har vi blivit 6 personer och har fått förmånen att börja arbeta med flera nya uppdrag. Vi är faktiskt dubbelt så starka nu som för ett halvår sen. För att vara säkra på att kunna fortsätta på samma sätt så vill vi hitta fler stjärnor.

Till hösten kommer vi att flytta in i nya lokaler vid Kungstorget. Vi återkommer med lite mer information om adress och inflyttningsfest snart.

Tills dess låter vi våra kompisar mupparna säga vad vi vill – We want you!

Intresserad av att kliva ombord? maila martin.hugosson[snabel a]omd.com

Inom marknadsföring har man länge diskuterat hur människor kan delas in i hur snabbt de tar till sig ny teknik. De som kallas innovators anammar det först, följt av early adopters och slutligen de så kallade laggards, enligt den här modellen (diffusion of innovators). Många har som en följd av detta riktat sin marknadsföring och valt att definiera sin målgrupp som de där första coola människorna. Strategin är att de plockar upp och köper produkten och sedan sprider det till resten, bulken av människor. En del mediaägare hävdar att det är just early adopters som läser deras tidning, ser deras tv-program, besöker deras hemsida.

Jag vet, modellen är mer komplex än så här men låt oss hålla det enkelt.

Problemet med den här typen av målgruppsanalys och därmed säljbar målgrupp för mediaägare är ju att det är så attans svårt att hitta dessa människor i masskommunikativa kanaler. Hur vet man vilket tv-program man ska köpa spotar i, vilken tid på dygnet läser de aftonbladet jämfört med de där laggards som i detta fall räknas som förkastligt spill eftersom de aldrig kommer köpa något nytt.

Jag vet, man kan förmodligen nå de där lockande early adopters genom att göra en kampanj i form an en iphone app eftersom det är en ny kanal och per automatik bör de som tar del av den vara just tidiga i att ta till sig ny teknik/trender/idéer. Men eftersom man inte är en ”early adopter” inom allt så faller det lite ändå. Ta trendiga kläder till exempel, det är ju inte en rak sanning att de som köper en iphone först också köper nästa säsongs mode.

Nu tillbaka till farmor
De flesta skulle säga att deras farmor inte är en innovatör när det gäller teknik och kanske inte en trendsättare inom t ex mode. Istället beskrivs ofta farmor som en laggard. Alltså inte en person som det är värt att kommunicera nyheter med.

Nu till lite forskning i ämnet
Jacob Goldberg (forskare inom marknadsföring) har studerat spridningen av nya tekniska prylar och sett att även om de så kallade early adopters ofta köper nyheter först så är de inte ensamma. Laggards köper också nya produkter men ofta för att deras gamla har slitits ut eller för att de är lockade av en ny teknisk funktion. Detta innebär i praktiken att de vi kallar för laggards hoppar över ett par generationer i produktutvecklingen men när de väl köper något likväl kan vara en av de första.

Och nu kommer knorren
Om vi har två grupper som kan tänka sig att köpa din produkt. En grupp köper det som är nytt och har koll på nyheter inom deras intresseområde medan den andra inte har så bra koll på vad de ska välja men behöver ersätta sin befintliga produkt – vilken kommer kommunikationen om uppgraderingar, nyheter och kampanjpriser att attrahera mest?

Early adopters är insatta och vet allt om din kommande produkt eftersom de söker information själva.
Farmor behöver få hjälp att välja

Och en bonusknorr
De flesta av er som har läst ända hit funderar förmodligen antingen på vilken av dessa gruppen är det bäst att vända sig till. Och det här är det fina med marknadsföring. Man kan välja båda. Men med helt olika kommunikativa lösningar. Ja det kräver mer propduktionsbudget, ja det kräver mer eftertanke kring målgrupperna, ja det är mer jobb. Men onekligen en mer nyanserad och effektiv lanseringsplan.

Björn Danielsson har förstärkt vårt team i Göteborg. Björn kommer närmast från den akademiska världen och har forskat inom medie och kommunikationsvetenskap. Skönt för oss alla att få input på vad den världen har att tillföra vårt arbete som ofta är mer praktiskt orienterat. Under profiler kan ni bekanta er med Björn lite mer.

Som många av er har märkt så har börsen inte gått så starkt senaste månaden. I USA har de analyserat vad som gick fel den 6 maj, en av de värsta dagarna i historien i form av negativ utveckling. I dagens aktiehandel sker mycket av handeln av datorer som reagerar på vissa nyckeltal och vid givna signalr så köper de respektive säljer (nu förenklar jag detta givetvis och hoppas att inte finansbranschen känner sig påhoppade). Vad som hände den 6 maj var att vissa signaler triggade datorerna att sälja som sedan satte igång en spiral.

För att stoppa detta är ett förslag att om en viss aktie tappar 10% på 10 minute så ska den stoppas för handel för att mana till eftertanke. Utan att vara mer insatt än på en hobby nivå av handel med värdepapper så låter det sunt. Det anmärkningsvärda är att den föreslagna betänktetiden är 5 minuter.

Här kommer konsumentbeteende 2010 in. Vi tycker idag att 5 minuter är en rimlig betänktetid. Om man skulle be någon fundera igenom ett beslut på 1900 talet så skulle förslaget vara en betydligt längre betänketid. Men eftersom vi är så otroligt otåliga och har datorer till hjälp så är 5 minuter numera samma sak som “att sova på saken”.

Jag är övertygad om att vi kommer att se automatiska system som hjälper oss inte bara i handel med värdepapper men med mycket annat för att kunna konsumera mer. Exempel som jag själv använder mig av och säkert många av er även om man inte alltid tänker på det:

spam-filter – min dator gissar vilka brev jag vill läsa och vilka jag inte vill läsa
youtube – ger mig förslag på klipp jag vill se utifrån vad jag har tittat på
val av operatör – utomlands väljer min telefon själv vem jag borde ringa med så jag slipper

Inspiration till detta
På Nextopia har Micael Dahlén skrivit mycket om hur otåliga vi är numera. Han kommer fram till att vi är 2920 mer otåliga. I exmeplet ovan blir förhållandet ca 300 om man jämför 5 minuter med “att sova på saken” = 1 dygn om 1440 minuter.

Natten till idag presenterade Google sin (en av dem) kommande tjänst Google TV. En sökfunktion som knyter samman rörligt innehåll på nätet, i din TV och på din DVR. Jag tolkar det som att det innebär att när du söker på George Clooney så får du resultat från youtube, filmen som börjar snart på TV3 och dina inspelade/ nedladdade avsnitt av ER.

När jag presenterade TV-marknaden i Sverige och Europa för några år sedan var fragmentisering det stora ordet. Det som var aktuellt då var att tittandet spreds över fler kanaler. SVT tappar tittande till förmån för de nyare kanalerna och olika målgrupper drogs till olika kanaler. Det handlade dock fortfarande om traditionella TV-kanaler och trots allt ca 10 stycken som tog merparten av de 150 minuter som en svensk konsumerade rörlig bild.

Nu handlar det inte om 20, 30 eller 50 tablå-styra TV-kanaler. “Fragmentisering on drugs” kan vi kalla denna nästa nivå, vi sprider vårt tittande på fler skärmar men också spritt mellan webb-tv, nedladdat, tablå-TV vilket ger oss millioner val av vad att se. Det är det som Google vill styra upp.

Precis som Google säger så är rörlig bild en stark kommunikativ kanal och även om TV inte kommer se ut på samma sätt framöver så kommer vi alltid titta på TV, förmodligen mer och oftare.

Mina egna milstolpar i fragmentisering on drugs
Jag la upp egna filmer på youtube som vina vänner såg och kommenterade
Alex Schulman Show (webb TV) hade tittar siffror på nivåer som Ekdahl i TV4
Fick en brief nyligen där medieval var uppdelade på offline TV och online TV

OMD har tillsatt två printchefer, Ulrika Jangblad på OMD i Göteborg och Carl Hultgren på OMD i Stockholm.

Carl kommer leda OMDs printgrupp i Stockholm och vara kontaktperson gentemot medieägare lokaliserade i Stockholm för att stödja dem i att utveckla sina erbjudanden.

Carl har en bakgrund från Handelshögskolan och som printspecialist samt har under de senaste åren arbetat som projektledare på OMD.

Ulrika kommer ansvara för större förhandlingar och stödja våra uppdragsgivare i att generera maximalt värde på sina investeringar. Med 15 års erfarenhet av arbete på mediebyrå har Ulrika stor erfarenhet av förhandling både vad det gäller såväl små som några av Sveriges största kunder.

Vi har förmånen att ha ett riktigt dream team i Ulrika och Carl. De kompletterar varandra väldigt bra och det är otroligt kul att vi har en organisation som både har och tar tillvara på kompetens i hela Sverige. I Göteborg innebär det att vi fortsätter rekrytera duktiga personer.

I veckan pratade jag (Martin) på StockholmMediaWeek på temat DM vs. IP som kanal för riktad kommunikation på 2010 talet.

I en paneldebatt blir det ju som bekant ganska begränsat med tid för varje person att säga vad man tycker och förklara varför.

Tänkte kort (men lite längre än i debatten) beskriva det som jag tycker är mest intressant i detta ämne.

Med DM så selekterar man individer utifrån demografiska variabler, i viss mån kan man styra det på andra faktorer som köpbeteende (hos ett specifikt företag) och yttre faktorer som säsong, väder, dag i veckan.

Med IP styrd annonsering kan man selektera på beteende. En person som har läst en artikel om thailand och jämfört priser på charterresor till thailand och ofta är inne på familjeliv – visar på ett beteende som är intressant om man har ett bra erbjudande om resor till thailand. Om man jämför med DM så skulle det vara att bara skicka ett DM utskick till dem som läst vissa artiklar i tidningen för fem minuter sedan. Den skillnaden gör att IP styningen i ett perspektiv är överlägset. Därmed inte sagt i alla perspektiv.

För att lyckas med beteendestyrning som en del av en mediemix behöver man ha en djup förståelse för målgruppen – så man kan identifiera beteendemönster som är intressanta. Därefter måste man såklart ha örnkoll på konverteringar och effekt för att se vilka beteenden som ger en hög ROI (om det är målet).

Den kvicktänkta förstår redan att detta kommer kräva mycket mer produktion eftersom i princip varje beteende behöver en anpassad annonsenhet. Vi går alltså från en bred demografisk målgrupp till väldigt många mindre.

Om medieägare inte säkerställer sin kompetens inom detta område och erbjuder marknaden de här verktygen så finns det andra som kommer att göra det. Operatörerna som Telia och com hem sitter på miljoner av konsumenter och har data på vad de gör digitalt, hur länge, hur ofta och mycket mer. I USA och UK har operatärer tillsammans med säljbolag och medieägare erbjudit just denna typ av sofistikerade beteendestyrda annonspaket. För medieägare betyder detta att man måste komma upp i en mycket stor trafik för att det egna nätverket ska erbjuda tillräckligt med underlag i form av beteenden och individer – annars sitter man i händerna på operatörerna.

OMD tar hem Grand Prix och Guld i Årets Kampanj. De vinnande bidragen var OLW för Fredagsmys och McDonald’s för Bok Happy Meal enligt motiveringarna nedan.

Klart man är lite stolt en dag som denna.

Motivering Grand Prix:
”Finns det något mer skrämmande än det folkliga? Eller rättare sagt, finns det något mer lockande, inspirerande än det folkliga? Skiljelinjen skrivs från och med nu som före och efter att Fredagsmys blev en hel nations officiella angelägenhet. Med en avslappnad attityd och lite falsksång i soffan körde OLW ifatt, om och ifrån alla konkurrenter i 360 grader, förlåt 360 km/h.”

Motivering Guld:
”Så enkelt, så svårt, så gudomligt. 28 bokstäver, 9 siffror plus en nolla – det är allt som behövs … egentligen. Så viktigt, så avgörande och så bortglömt, konsten att läsa. En sådan uppförsbacke. Vilket mod det krävs och tålamod. Att så att säga sjunga Långsamhetens Lov. Och så otippat att just McDonald’s valde att göra gott på detta viset. Gott för de unga vetgiriga, för deras föräldrar, för sitt eget varumärke, för läsfrämjandet.”

Som ni kanske har läst (på Dagens Media) så har Sängjätten valt att sammarbeta med oss på OMD Göteborg. Deras VD Kristian Medailleu kommenterar det så här:

– Sängjätten är idag en rikstäckande kedja som har en stark potential att växa ytterligare. För att göra detta har vi påbörjat en översyn av vår marknadsföring och kommunikation. Vi har historiskt arbetat med mycket dagspress men kommer se över alla delar, från butikskommunikation till mediemix för att dra alla skalfördelar vi kan av vår storlek, säger Sängjättens vd Kristian Medailleu.

Vi på OMD Göteborg är självklart väldigt glada och tackar för det förtroende som Sängjätten har gett oss och har redan börjat arbeta för fullt.